Nokia har bett rätten att bortse från sex punkter i Apples stämning, där Nokia anklagas för brott mot antitrustlagar. Bakgrunden är att Nokia ska ha gått till juridiskt angrepp mot Apple efter att Iphone-företaget vägrat betala “ofantliga royalties” och inte gett Nokia tillgång till Iphone-patent.

“Dessa icke patent-relaterade motfodringar har som syfte att rikta uppmärksamheten bort från att Apple åkt snålskjuts på Nokias intellektuella egendom, något som Apple uppenbarligen anser bara ska vara av betydelse när företaget självt är det påstådda offret”, skriver Nokia i ansökan till rätten.

“Ibland är en patentdispyt bara en patentdispyt. Men i vad som överseende skulle kunna kallas för ett försök till juridisk alkemi tillämpar Apple revisionistisk historia, vilseledande karakteriseing, ogrundade anklagelser och motsägelsefulla juridiska teorier för att förvandla dessa fruktlösa förhandlingar till ett stort federalt tvistemål”, fortsätter Nokia.

Striden tog sin början när Nokia stämde Apple för intrång i 10 av företagets patent, och krävde royalty-betalningar för alla sålda Iphone. Apple kontrade några månader senare med att stämma Nokia för intrång i 13 patent. Både Apple och Nokia har dessutom krävt all import av respektive företags telefoner ska stoppas.

Enligt Mervis Diamond Importers så är tillgången begränsad och den som beställer en Diamond Ipad nu får den levererad 1 juni. För samma summa som Diamond Ipad kan du köpa 40 Ipad av den billigare modellen som kostar 499 dollar (cirka 3 540 kronor).

”I det långa loppet blir det billigare att äga än att hyra sin utrustning”, säger Sics forskare Per Brand.

Om tio år är molntekniken tillräckligt mogen för ett brett användande. Standarderna kommer att vara satta och de legala problemen lösta.

Det tror Per Brand, forskare på Swedish institute of computer science, Sics.

Men på vägen dit finns det många aspekter som företag måste tänka på. Varje företag måste först göra en ordentlig riskanalys.

– Det gäller att inte vara för imponerad av hajpen utan göra en ordentlig analys av riskerna och vad det skulle betyda, säger han.

Var i världen företaget väljer att placera sina data kommer att bli en viktig fråga. Utöver att ta ställning till de legala problemen, om var företaget får och bör förvara sin information, kan det bli kostsamt att placera den för långt hemifrån.

Priserna på nätverk och bandbredd sjunker men inte lika snabbt som kostnaderna för lagringen. Om trenden fortsätter kan det få konsekvensen att dataöverföringen blir den kostsamma biten.

– Då kanske det inte är så jättesmart om mitt företag producerar mycket data och lagrar den i Kanada, så att företaget hela tiden måste skicka informationen fram och tillbaka, säger Per Brand.

Därför kan det vara en fördel att lagra sina data så nära som möjligt.

– Företagen kan fortfarande ha en molnlösning men de kanske ska ha det, om inte i Sverige, så i Norge och inte i Kanada, säger han.

Att stora moln kan bli måltavlor för hackare är också något företagen bör ta med i beräkningen.

– Om jag har ett litet moln i ett kluster i Sverige, kommer jag att attrahera världens bästa hackare då? Förmodligen inte. Däremot kan det vara en större risk för dem som väljer att lägga sina data i Amazons moln, säger han.

Per Brand har tidigare forskat om griddteknik, datorer som kopplas ihop via internet, för att senare gå över till molntjänster och autonoma system. Han ser många likheter i utvecklingen av griddteknik och molntjänster. Bland annat är det i griddsammanhang vanligt att företag delar på resurserna. Liknande samarbeten tror Per Brand att vi får se på molnområdet – företag som upprättar gemensamma moln i samarbeten. Det kan ses som en blandning mellan publika och privata moln.

– Om man ser till utvecklingen när det gäller gridd så var det många som ville dela resurser på det här sättet. När den ena har ett stort behov är det inte säkert att den andra har det, säger han.

Många framhåller molntjänsternas låga kostnader som en stor fördel. Men det är inte alltid säkert att det blir billigare i slutänden, menar Per Brand.

I de fall där användaren vet om sina behov blir det i längden nästan alltid billigare att äga sin utrustning själv.

Han tar som exempel att vi länge har ägt våra egna hus. När man har behov av ett större utrymme så hyr man en lokal. Samma sak om man kommer till en ny plats och inte vet hur länge man ska stanna. Då hyr man ett hotellrum.

– Om du vet vad du har för konstanta behov blir det billigare att äga själv, säger han, men konstaterar samtidigt att det är sällan företagen vet sina behov, samt att flera företag saknar kapitalet som krävs för att investera i egen utrustning.

– I den här branschen är det så föränderligt. Man kan ha anledning att hyra på grund av att det är svårt att säga vad som ska hända.

I nuläget ser Per Brand de största riskerna i att använda molntjänster att bli låst till en leverantör.

Och att kunna lita på den leverantören.

– Om jag gör en affär med ett företag och lägger mina data hos dem, hur vet jag att mina data är tillräckligt hemliga, att de kommer att vara tillgängliga och att företaget inte får problem längre fram?

I helgen skrev Crystone på ett avtal för en ny serverhall i Hammarbyhamnen och redan under natten mellan lördag och söndag påbörjades flytten från Liljeholmen. Företaget tvingades kalla in extra personal för att genomföra flytten.

– Våra anställda stod bakom oss och det gick ändå väldigt bra att få tag på folk som kunde hjälpa vid flytten, säger Murat Yigit, operativ chef på Crystone.

När webbhotellet har fått verksamheten att fungera i den nya hallen kommer det att avveckla sin nuvarande verksamhet i Liljeholmen. Under tiden kommer Crystone att köra med två hallar. För att förbättra säkerheten vid eventuella problem i en hall kommer de att skaffa ytterligare en lokal i Stockholm för att även i framtiden ha två serverhallar.

– Det finns tre grundläggande saker som ska tillhandahållas när man hyr en serverhall. Nät, el och kyla. När man märker att säkerheten inte fungerar vid upprepade tillfällen är det viktigt att agera kraftfullt. Vi skulle flytta om tre veckor men valde efter torsdagen att ge startskottet nu, säger Murat Yigit.

Som CS tidigare rapporterat så tappade Crystone förtroendet för Global Crossing, som sköter hallen i Liljeholmen, efter torsdagens incident. Den nya hallen sköts av Phonera.

- Jag är grymt nöjd att vi inte vek ned oss, sade Gaistränaren Alexander Axén.

Med tanke på att hemmalaget tvingades fullfölja matchen med tio man, bytte ut skadade Hedinsson redan i paus och i slutskedet hade krampkänning på många spelare hade Axén all rätt att vara stolt över inställningen.

Gais visade en poänggivande lagmoral och kämpade sig till en välförtjänt poäng mot ett långa stunder spelförande MFF, som sällan kom fram till rena avslut och aldrig tvingade Dime Jankulovski till några fantomräddningar.

- Vi började ängsligt och vågade inte satsa framåt. Efter hand kom vi in i matchen och är ganska bra i slutet av första halvlek, tyckte Gais tränare.

- Totalt sett skapar vi för få chanser och slarvar bort några fina lägen för omställningar. Men bakåt har vi bra kontroll på MFF:s toppar och jag är väldigt imponerad av Ekundes spel på en ovan ytterbacksplats.

Mycket av eftersnacket handlade om VM-domaren Martin Hanssons insats. Han kom fel in i matchen, när han först friade en hands i Gais straffområde efter 26 minuter och sex minuter senare blåste en tveksam straff för hemmalaget.

- Det kändes som om han inte var konsekvent, tyckte MFF-tränaren Roland Nilsson.

- Om man har händerna så högt uppe som i vår straffsituation går det att döma straff. Istället blåser han minuterna senare för en boll som enligt Daniel (Andersson) tar i ansiktet och inte på handen.

Wanderson visade med en osäker och två gånger bromsad ansats, att han inte var redo att slå straffen – som mycket riktigt räddades av Johan Dahlin i MFF-målet.

- Med tanke på straffsituationerna kanske rättvisa skipades, sade Alexander Axén sportsligt.

Däremot hade han svårt att köpa domare Hanssons fördelning av varningar, tre till Gais och ingen till MFF. Axén hade däremot ingen åsikt om Reuben Ayarnas andra gula kort i 81:a minuten – “jag såg inte situationen”.

Visst förstärkte Ayarna det sena fallet, men i momentet innan fick han en knuff i ryggen av jagande Molins. Även gaisarens första gula var hårt dömt – i en duell där Hansson mer gissade än såg vad som hände?

- Reuben sitter i omklädningsrummet och gråter, tycker han svikit laget, berättade Axén.

Trist avslutning på matchen för Ayarna, som var en av Gais positiva överraskningar. Han stod upp i markeringen av Wilton Figueiredo och fyllde luckan efter skadade Richard Spong på ett utmärkt sätt.

Klart överbetyg även till Hallgrimur Jónasson, som efter ett skadefyllt fjolår omgående visade att han håller god allsvensk klass. Spänstig och tuff i duellerna, följsam i löpningarna mot MFF:s snabba anfallspar.

Den som saknades mest var Pär Ericsson. Utan hans rörlighet och enorma löpstyrka blir det mindre ytor för Wanderson i offensiven. Björn Andersson tillför fysisk styrka och är farlig luften, men är inte alls en lika naturligt forward som Ericsson.

Gais har ett försvarsspel som håller allsvensk klass. Problemet 2010 blir att skapar tillräckligt många chanser för att avgöra jämna matcher. Ansvaret vilar om möjligt ännu tyngre på Wanderson den här säsongen.

- Vi måste anpassa oss efter patienternas val, säger Kristina Bornhall vid Capio. För få patienter söker sig hit på natten för att vi skall kunna ha öppet.

Diskussioner om att stänga nattjouren på Axessakuten fördes inom Capio redan vid årsskiftet men då beslöt man sig för att fortsätta. Nu har det minskade antalet patienter gjort att det inte är hållbart att ha öppet längre:

- Patientflödet har ändrats sedan VG primärvård infördes i höstas och fler patienter söker vård under kvällarna vilket vi nu anpassar oss till och håller öppet fram till klockan 23.00, säger Kristina Bornhall.

Ralph Harlid sjukvårdschef för beställarnämnderna i Göteborg säger att det finns en nattöppen jourenhet kvar -den offentliga primärvårdens vårdcentral i Gamlestaden och det räcker:

- Man får helt enkelt hänvisa alla patienter dit nattetid. Då finns en nattöppen enhet och det räcker.

Inom den offentliga primärvården och SU tror man att stängningen kan öka belastningen på både sjukhusakuterna:

- Troligen blir det en viss ökad belastning för våra akuter nattetid men vi tror inte det är fler än att vi skall kunna hantera det. Vi får se tiden an innan vi kan säga något med säkerhet, förklarar områdeschef Lars Ekström vid SU.